Vattenhändelsen på Gotland 2025 – vad handlingarna visar

Dokumentgenomgången bygger på cirka 650 sidor utlämnade handlingar från Region Gotland om vattenhändelsen 2025 på Gotland. Materialet består bland annat av analysrapporter, interna lägesbilder, protokoll, e-post, åtgärdsplaner, uppföljningar och kommunikation till allmänheten.

Den 3 december 2025 infördes en kokrekommendation för delar av Gotland efter att organismer hade hittats i dricksvattnet.

Handlingarna visar att analys, riskbedömningar, åtgärder och kommunikation utvecklades parallellt under vattenhändelsen. Någon fastställd orsak framgår inte av det genomgångna materialet.

Kokrekommendationen infördes medan analysarbetet pågick

I slutet av november 2025 uppmättes förhöjda nivåer av organismer i dricksvattnet. I underlaget nämns bland annat hoppkräftor, små kräftdjur som kan förekomma naturligt i vatten. Organismerna bedömdes inte i sig som hälsovådliga, men fynden ledde till fortsatta analyser, interna lägesbilder och tekniska åtgärder.

När kokrekommendationen infördes den 3 december pågick analysarbetet fortfarande. Av materialet framgår att åtgärden infördes som en försiktighetsåtgärd. I de interna lägesbilderna återkommer både bedömningar om att ingen akut hälsorisk fanns och uppgifter om kvarstående osäkerhet kring vattenkvaliteten.

Analysresultaten varierade mellan provpunkter och över tid

Analysmaterialet visar stora variationer mellan olika prover. I vissa prover redovisas höga nivåer av mikroorganismer eller biologiskt material, medan andra prover inte visar några fynd eller nivåer över detektionsgränsen.

Resultaten är inte alltid direkt jämförbara eftersom provpunkter, analysmetoder, laboratorier och hantering av prover skiljer sig åt.

I vissa fall anges att prover filtrerades innan analys. I andra fall gjorde partiklar och organiskt material proverna svåra att bedöma. Det finns även uppgifter om att analysmetoderna kunde påverka organismernas struktur.

Flera analysresultat beskrivs därför som svårtolkade och behöver läsas tillsammans med andra provsvar, protokoll och åtgärdsplaner.

Inga tydliga tecken på fekal påverkan framgår av analysmaterialet

I de redovisade analysrapporterna framgår inte någon tydlig fekal påverkan.

Analyser av fekala indikatorer och somatiska kolifager visar inte några sådana fynd i de prover som redovisas i materialet.

Det betyder inte att andra risker kan uteslutas i efterhand. Däremot framgår inte några tydliga tecken på fekal förorening av analysresultaten i det genomgångna materialet.

(Källa: Region Gotland, analysrapporter.)

Parasitfrågan hanterades med osäkerhet

I mitten av december tillkom uppgifter om möjliga parasitfynd, bland annat Giardia och Cryptosporidium. Samtidigt anges att nivåerna låg mycket lågt och att analyserna inte kunde avgöra om eventuella fynd var levande eller döda. I vissa fall bekräftades inte heller de presumtiva fynden vid fortsatt analys.

En person på Gotland hade konstaterats smittad med cryptosporidier, men av materialet framgår inte att smittkällan kunde fastställas.

Parasitfrågan ingick därför i den fortsatta riskbedömningen, utan att handlingarna ger stöd för någon fastställd smittkälla eller faktisk koppling till dricksvattnet.

Riskbedömningar och åtgärder utvecklades samtidigt

I de interna lägesbilderna och riskbedömningarna återkommer osäkerhet kring vattenkvaliteten. Underlaget visar att riskbedömningar, tekniska åtgärder och beslut inte följde en rak ordning där allt var klarlagt först.

Flera delar pågick i stället samtidigt.

Medan analyser inväntades genomfördes eller planerades åtgärder som nödvatten, utökad provtagning, filterlösningar, rengöring, spolning och förstärkning av tekniska barriärer.

I vissa protokoll framgår att åtgärder avvaktades i väntan på analysresultat, medan andra delar av materialet visar att åtgärder påbörjades medan orsaken fortfarande utreddes.

Tekniska åtgärder fick stor betydelse

Efter hand återkommer tekniska funktioner och barriärer oftare i materialet.

I åtgärdsplaner och protokoll återkommer frågor om filter, UV-behandling, reservlösningar vid strömavbrott, spolning och fortsatt egenkontroll.

Av materialet framgår att fokus stegvis kom att handla om att säkerställa att systemet fungerade och att riskerna kunde hanteras, även om någon enskild orsak inte framgår som fastställd.

Delar av hanteringen framgår av e-post

Materialet visar att delar av hanteringen skedde genom löpande e-postkommunikation. I mejltrådar ges uppdrag, underlag justeras, svar efterfrågas och åtgärder följs upp.

I vissa fall framgår godkännanden eller besked genom korta svar i e-post, utan att det finns en separat beslutshandling i samma del av materialet.

E-postmaterialet visar också samordning med externa aktörer, frågor om resurser och hantering av uppgifter som inte skulle spridas brett. Meddelandena kompletterar protokoll och övriga handlingar om hur arbetet bedrevs.

Kommunikation till allmänheten

Kommunikationen till allmänheten uppdaterades löpande under händelsen. I protokoll och kommunikationsunderlag framgår att information skulle publiceras via Region Gotlands webbplats och därefter spridas vidare i andra kanaler.

Den externa kommunikationen beskriver bland annat kokrekommendationen, provtagning, tekniska åtgärder, nödvatten och planering framåt.

Den är mer sammanfattande än den interna dokumentationen, som innehåller fler uppgifter om osäkerheter, analysbegränsningar och frågor som fortfarande behövde följas upp.

(Källa: Region Gotland, kommunikationsunderlag, protokoll och interna lägesbilder.)

Vad handlingarna visar

Handlingarna visar att Region Gotland arbetade parallellt med analys, riskbedömning, tekniska åtgärder, kommunikation, nödvatten och uppföljning.

Materialet visar också att analysresultaten varierade mellan provpunkter och över tid. Flera resultat beskrivs som svårtolkade eller beroende av analysmetod och provhantering.

Av de genomgångna handlingarna framgår inte någon enskild fastställd orsak till händelsen. Det framgår inte heller att en tydlig fekal påverkan kunde påvisas i de redovisade analysresultaten.

Däremot framgår att osäkerheten kring vattenkvaliteten ledde till försiktighetsåtgärder, tekniska åtgärder och fortsatt kontroll.

Vad materialet inte visar

Materialet visar inte en slutlig teknisk förklaring till varför organismerna förekom i dricksvattnet.

Det framgår inte heller någon fastställd smittkälla.

Handlingarna visar inte att alla analysresultat var direkt jämförbara med varandra. Proverna togs vid olika tidpunkter, på olika platser och analyserades med olika metoder.

Materialet visar inte heller att kokrekommendationen byggde på en enskild avgörande analys. I stället visar handlingarna ett samlat och löpande beslutsunderlag där flera typer av uppgifter vägdes in över tid.

Om dokumentgenomgången

Genomgången bygger på cirka 650 sidor handlingar från Region Gotland. Handlingarna har lästs tillsammans för att följa hur analys, riskbedömning, åtgärder och kommunikation utvecklades under händelsen.

Källor

• Analysrapporter och laboratorieunderlag från flera aktörer
• Interna lägesbilder
• Riskbedömningar
• Protokoll från den operativa hanteringen
• E-postkommunikation
• Åtgärdsplaner och uppföljningar
• Kommunikationsunderlag och information till allmänheten

Kontakt: klarfakta@proton.me