Trafikverkets kalkyler inför Gotlandsstödet
Nya handlingar visar hur Trafikverket prövade olika stödmodeller och praktiska lösningar innan Gotlandsstödet beslutades. Ett av kalkylunderlagen innehåller 200 kronor för båtresenär och 500 kronor för flyg.
I ett tidigare inlägg gick jag igenom handlingar från Trafikverket om det statliga stödet för resor till och från Gotland 2026.
De utlämnade handlingarna visade hur Trafikverket hade kontakter med operatörer om biljettrabatter, kontroller mot SPAR (Statens personadressregister), bokningssystem, redovisning, utbetalningar och stickprov.
Efter en kompletterande begäran lämnade Trafikverket ut ytterligare handlingar i samma ärende, TRV 2026/71559. Det nya materialet består bland annat av presentationsunderlag från dialogmöten, en Excel-fil med beräkningar och ett handläggarbesked om vilka delar Trafikverket inte lämnar ut.
Handlingarna visar inte varför regeringen valde de nivåer som senare beslutades. Däremot går det att följa hur Trafikverket behandlade olika modeller och praktiska frågor före beslutet om Gotlandsstödet.
Faktainsamling innan modellen var beslutad
Den 30 april 2026 hölls ett dialogmöte om stödet.
I presentationsunderlaget beskrivs mötet som “faktainsamling för ett potentiellt stöd”. Presentationen anger att stödet skulle gälla sänkt pris för resor till och från Gotland för gotlänningar, med både flyg och båt, och med en ram på 125 miljoner kronor. Samtidigt framgår att både riksdagens budgetgodkännande och regeringens förordning fortfarande återstod.
Frågorna till flygbolagen gällde främst den praktiska hanteringen.
Trafikverket ville veta vilka uppgifter som fanns vid bokning, om namn eller personnummer kunde hanteras, om flygbolagen kunde kontrollera att resenären var folkbokförd på Gotland innan avdrag gjordes och om detta kunde göras i efterhand.
Det fanns också frågor om redan sålda biljetter, resebyråbokningar, buntbiljetter, årskort och vad som skulle räknas som “fastlandet”.
I underlaget står även att flygbolagen på ett tidigare möte hade önskat att rabatten bara skulle ges vid bokningar direkt hos flygbolagen, inte via resebyrå. Trafikverket bad dem utveckla skälen.
Synpunkter från SAS och Brommaflyg
Ett annat presentationsunderlag är daterat den 4 maj 2026 och innehåller punkter efter dialog med SAS och Brommaflyg. Av materialet framgår att retroaktivt stöd för redan sålda biljetter bedömdes som svårt för flygbolagen. För SAS anges att bolaget inte tar in personnummer vid inrikes bokning. Brommaflyg hade enligt underlaget ändrat inställning och bedömde att en lösning kunde fungera genom en webbsida, men bara om kunden ersattes efter att bolaget hade fått stödet.
Flygbolagen ville också att stödet skulle avgränsas till biljetter som erbjöds direkt via flygbolagen. Det första skälet gällde kontrollen. Om en biljett bokades via resebyrå hade flygbolagen enligt underlaget ingen kontroll över att det faktiskt var en gotlänning som bokade. Det andra skälet gällde kostnaden. Bokningar via resebyråernas system, exempelvis online-system, GDS eller Amadeus, var enligt underlaget förknippade med avgifter. Trafikverket antecknar att stödets värde då urholkas.
Trafikverket tog upp risken att anslaget inte skulle räcka
I samma material finns Trafikverkets egna synpunkter.
Myndigheten skriver att stöd inte bör ges innan avdraget eller återbetalningen har gjorts. Buntbiljetter beskrivs som svåra för flygbolagen att hantera. I underlaget anges också att flygbolagen tar risken och att det är bra att minimera antalet uppgifter som ska lämnas i ansökan.
Enligt underlaget ska ansökan innehålla ett intygande om att avdrag på biljettpriset har gjorts för personer folkbokförda på Gotland.
Underlag som styrker avdraget ska sparas och kunna ges in på Trafikverkets begäran.
På sista sidan finns en punkt om anslaget. Trafikverket ställer frågan hur man vet att pengarna inte tar slut. Flygbolagen hade lyft oro för att stödet inte skulle bli förutsägbart och att de skulle göra avdrag utan att få tillbaka pengarna.
Trafikverket nämner då behovet av en tillräcklig säkerhetsmarginal mot ramen på 125 miljoner kronor. I underlaget anges takbelopp och procentsats som delar i beräkningen.
Den delen visar inte varför regeringen senare valde exakt 200 kronor för färja och 500 kronor för flyg. Men den visar att Trafikverket arbetade med frågor om takbelopp, procentuell rabatt, risk och marginal mot anslaget.
Excel-filen från den 12 maj
Bland de nya handlingarna finns en Excel-fil med dataunderlag och beräkningar. Filen innehåller olika scenarier, antaganden och upplägg för hur mycket stödet skulle kunna kosta. Beräkningarna togs fram innan stödets förutsättningar hade beslutats.
Filen innehåller flera flikar med statistik, scenarier, exempel och beräkningar för olika sätt att utforma stödet. I fliken Sammanställning finns bland annat ett scenario där stödet anges till 50 procent, dock högst 500 kronor. I samma flik finns också ett scenario med fasta stödbelopp: 200 kronor för båtresenär, 300 kronor för bil och 500 kronor för flyg.
Nivåerna 200 kronor för båtresenär och 500 kronor för flyg fanns i Trafikverkets kalkylmaterial den 12 maj 2026, mer än en månad före regeringens besked.
Det visar inte att beslutet redan var fattat, men att nivåerna ingick i ett av Trafikverkets kalkylspår.
I en flik med exempel jämförs fast stödbelopp med procentuell nedsättning. Fast stöd beskrivs som enkelt att kommunicera, men det kräver minimibelopp för att undvika gratisresor eller negativa priser. Procentuell nedsättning beskrivs som lättare att kommunicera som ”halva priset” och som enklare i fråga om moms. Myndigheten anger också att en procentuell modell kan ha socioekonomiska fördelar, eftersom barn, pensionärer och föreningsresor annars kan få liten eller nästan ingen nytta av stödet.
(Källa: Gotland - dataunderlag 260512.xlsx, fliken Exempel.)
I kalkylmaterialet finns även kommentarer om risken för prisanpassning. Handlingarna visar att frågan fanns med i Trafikverkets kalkylarbete, men inte att någon sådan prisanpassning faktiskt skedde.
Den 10 juni var frågorna mer konkreta
Den 10 juni hölls ett nytt dialogmöte. I presentationsunderlaget skriver Trafikverket att riksdagen dagen före hade godkänt budgeten för stödet, 125 miljoner kronor. Regeringens förordning återstod. I underlaget anges också att myndigheten hade i uppdrag att förbereda och administrera utbetalningen av stödet och att dialoger ingick i uppdraget.
Vid det här tillfället handlade frågorna mer om hur stödet skulle genomföras i praktiken. Trafikverket frågade hur snart operatörerna kunde erbjuda biljetter med avdrag efter att förordningen publicerats.
Trafikverket tog också upp hur andra rabatter skulle hanteras om Gotlandsstödet inte fick kombineras med dem. I så fall behövde operatörerna kunna specificera andra rabatter och visa hur de kunde skiljas från Gotlandsstödet. Myndigheten nämnde även ett nytt dialog- och informationsmöte den 23 juni, där utformningen av ansökan skulle tas upp.
(Källa: ppt2026-06-10.pdf.)
Vissa delar lämnades inte ut
Trafikverket har också lämnat ett handläggarbesked. Där framgår att vissa delar av den kompletterande begäran inte lämnades ut.
Det gäller underlag för mötet den 23 juni 2026, underlag för Trafikverkets interna arbete samt tjänsteanteckningar och minnesanteckningar från muntliga avstämningar och telefonsamtal.
Trafikverket anger att dessa handlingar inte är allmänna, eftersom de enligt myndigheten inte har expedierats eller upprättats i den mening som avses i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Övriga handlingar som bedömts som allmänna har enligt Trafikverket lämnats ut i sin helhet.
(Källa: Handläggarbesked 2 TRV 2026-71559.pdf, s. 1.)
Det innebär att Trafikverkets interna arbetsunderlag samt anteckningar från muntliga avstämningar och telefonsamtal inte går att följa genom det utlämnade materialet.
Vad de nya handlingarna visar
De nya handlingarna visar att Trafikverket före beslutet samlade in uppgifter från operatörerna och arbetade med både procentuella stöd och fasta belopp. De praktiska frågorna gällde bland annat folkbokföringskontroll, resebyråbokningar, redan sålda biljetter och retroaktiv återbetalning.
Kalkylfilen innehåller ett scenario med 200 kronor för båtresenär och 500 kronor för flyg. Materialet visar också att Trafikverket tog upp risken att anslaget inte skulle räcka och behovet av en säkerhetsmarginal mot ramen på 125 miljoner kronor. De nivåer som senare beslutades fanns med i kalkylarbetet, men handlingarna visar inte varför de valdes.
Vad materialet inte visar
Materialet visar inte om Trafikverket rekommenderade en viss modell till regeringen eller varför regeringen valde just 200 kronor för färja och 500 kronor för flyg. Det framgår inte heller hur stödet förväntades fördelas mellan färja och flyg, hur mycket varje operatör kunde få eller hur stor del av anslaget som väntades användas.
Mötet den 23 juni och Trafikverkets interna arbete går inte att följa genom de utlämnade handlingarna. Myndigheten bedömde att mötesunderlaget, de interna arbetsunderlagen samt tjänste- och minnesanteckningarna inte var allmänna handlingar.
Källor
Genomgången bygger på utlämnade handlingar från Trafikverket i ärende TRV 2026/71559.
De handlingar som används i inlägget är:
- ppt2026-04-30.pdf
- Bilder till möte 2026-05-04.pdf
- Gotland - dataunderlag 260512.xlsx
- ppt2026-06-10.pdf
- Handläggarbesked 2 TRV 2026-71559.pdf